Avsäg dig ett framtida arv enkelt och tryggt

Med en arvsavsägelse kan du avsäga dig rätten till arv efter en person som fortfarande lever. Det kan till exempel vara aktuellt om du inte vill ta emot ett framtida arv eller om familjen vill planera hur ett framtida arv ska fördelas.

Dokumentet upprättas skriftligen mellan arvingen och arvlåtaren och anpassas efter era förhållanden.

Observera: Det här dokumentet är till för situationer där arvlåtaren fortfarande lever. Om personen redan har avlidit ska du istället använda vår tjänst för Arvsavsägelse efter dödsfall.

  1. Vad är en arvsavsägelse?
  2. Kan jag avsäga mig hela arvet?
  3. Vad gäller om jag är barn till arvlåtaren?
  4. Kan jag ångra en arvsavsägelse?

Rekommendationer från våra kunder

Vad är en arvsavsägelse?

En arvsavsägelse innebär att en arvinge avsäger sig hela eller en del av sin framtida rätt till arv efter en person som fortfarande lever.

För att en arvsavsägelse ska vara giltig ska den göras skriftligen hos arvlåtaren.

Den som avsäger sig arvet kan inte själv bestämma vem som istället ska få arvet. Vem som får arvet bestäms istället enligt arvsordningen, ett eventuellt testamente och övriga regler i ärvdabalken.

Som huvudregel gäller en arvsavsägelse även arvingens barn och andra avkomlingar. Det går dock att ange i arvsavsägelsen att avkomlingarnas rätt till arv ska finnas kvar.

Kan jag avsäga mig hela arvet?

Ja. En arvsavsägelse kan avse hela arvsrätten.

Det är också möjligt att begränsa avsägelsen till en del av arvsrätten.

För barn och andra bröstarvingar gäller särskilda regler eftersom de normalt har rätt till sin laglott.

Vad gäller om jag är barn till arvlåtaren?

Barn, barnbarn och andra avkomlingar är så kallade bröstarvingar. En bröstarvinge har ett särskilt skydd genom reglerna om laglott.

En bröstarvinge som avsäger sig sin arvsrätt har därför som huvudregel fortfarande rätt till sin laglott.

Även laglotten kan omfattas av en arvsavsägelse, men då måste särskilda krav vara uppfyllda. Det kan exempelvis vara fråga om att bröstarvingen har fått skäligt vederlag för avsägelsen.

Det finns även undantag där något vederlag inte krävs, exempelvis om egendom motsvarande laglotten under vissa förutsättningar istället tillfaller bröstarvingens make eller avkomlingar.

Om avsägelsen även ska omfatta laglotten är det därför viktigt att dokumentet utformas utifrån den konkreta situationen.

Vad händer med mina barns rätt till arv?

Som huvudregel gäller en arvsavsägelse även för arvingens avkomlingar. Det innebär att även exempelvis arvingens barn kan förlora sin rätt att träda in som arvingar.

Det går dock att utforma avsägelsen så att den endast gäller arvingen själv. I sådana fall kan arvingens barn istället få rätt till arv enligt de regler som gäller för arvet.

I dokumentet anger du därför om avsägelsen ska gälla även dina avkomlingar eller endast dig själv.

Vem kan göra en arvsavsägelse?

Den som har rätt till ett framtida arv kan avsäga sig sin arvsrätt.

En person som är under 18 år får däremot inte avsäga sig arv.

Om arvingen har en förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken krävs förvaltarens skriftliga samtycke.

Fördelar med en arvsavsägelse

En arvsavsägelse kan vara användbar när du redan under arvlåtarens livstid vill skapa tydlighet kring ett framtida arv.

Dokumentet kan bland annat användas för att:

  • avsäga sig hela eller en del av ett framtida arv,
  • tydligt dokumentera att arvingen inte ska göra anspråk på det aktuella arvet,
  • bestämma om avsägelsen även ska omfatta arvingens avkomlingar, och
  • minska risken för oklarheter om arvsrätten när arvlåtaren senare avlider.

Viktigt att känna till

En arvsavsägelse kan få stora ekonomiska konsekvenser. När en giltig arvsavsägelse har gjorts kan arvingen normalt inte senare kräva det arv som omfattas av avsägelsen.

Arvingen kan inte heller genom en arvsavsägelse själv bestämma att arvet ska gå till en viss annan person. Hur arvet istället fördelas beror på arvsordningen, eventuellt testamente och omständigheterna i det enskilda fallet.

Om syftet är att en bestämd person ska få egendom efter arvlåtaren kan även ett testamente behövas.

Vad innehåller dokumentet?

Arvsavsägelsen innehåller bland annat:

  • uppgifter om arvlåtaren,
  • uppgifter om arvingen,
  • vilken arvsrätt som avsägelsen omfattar,
  • om avsägelsen gäller hela eller en del av arvsrätten,
  • hur avsägelsen förhåller sig till eventuell laglott,
  • om avsägelsen även ska gälla arvingens avkomlingar,
  • eventuella särskilda villkor som behövs utifrån de val som gjorts, och
  • plats för underskrift.

Dokumentet utformas utifrån de uppgifter du lämnar när du skapar det.

Arvlåtare och arvinge – vad betyder orden?

Arvlåtare är personen vars framtida arv det handlar om.

Arvinge är personen som har rätt till arv och som genom dokumentet avsäger sig hela eller en del av denna rätt.

Behöver arvsavsägelsen bevittnas?

Det finns inget generellt krav på att en arvsavsägelse enligt 17 kap. 2 § ärvdabalken ska bevittnas.

Avsägelsen ska däremot vara skriftlig och göras hos arvlåtaren. Det är därför viktigt att den skriftliga handlingen sparas så att avsägelsen senare kan visas.

Kan jag ångra en arvsavsägelse?

En arvsavsägelse är avsedd att vara bindande. Du bör därför inte skriva under dokumentet förrän du är säker på att du vill avsäga dig den aktuella arvsrätten.

Om både arvingen och arvlåtaren senare vill förändra situationen bör man bedöma den tidigare avsägelsen och den nya överenskommelsen juridiskt innan några nya handlingar upprättas.

Kan jag bestämma vem som får arvet istället?

Nej. Genom själva arvsavsägelsen bestämmer du inte vem som ska få arvet istället för dig.

Vem som får arvet avgörs av arvsordningen, eventuellt testamente och hur arvsavsägelsen har utformats.

Om arvlåtaren vill att en särskild person ska få egendomen kan arvlåtaren behöva upprätta eller ändra sitt testamente.