Laglotten - det så kallade tvångsarvet 

Komplett guide för laglott och tvångsarv

Här i artikeln kan du läsa om vilka arvingar som är tvångsarvingar och hur det så kallade tvångsarvet fördelas mellan dem. Läs vidare här.

1. Vad menas med laglott och tvångsarv?
2. Vilka är mina tvångsarvingar?
3. Hur stor är laglotten?
4. Laglott och orubbat bo

Vad menas med laglott och tvångsarv?

Laglotten är den del av en bröstarvinges arv som inte kan testamenteras bort, vilket säkerställer att barnen alltid får en viss del av arvet. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Tvångsarv är en mer allmän term som avser den del av arvet som vissa arvingar enligt lag har rätt till, oavsett vad som anges i ett testamente. 

Laglotten är 25 % av ditt arv som minst måste tillfalla dina arvingar. Enligt arvsrätten är make/maka och barn tvångsarvingar. Din make/maka ska få 50 % av arvet, medan dina barn ska dela på de resterande 50 %.

Varför finns laglotten?

Ibland kan det vara frestande att hota med att göra sina barn arvlösa. Men på grund av tvångsarv är detta inte möjligt. Rätten till laglott skyddar de mest utsatta i samhället – barnen i detta fall.

Tvångsarv finns för att skydda nära familjemedlemmar, som make/maka och barn, från att bli arvlösa. Det säkerställer att dessa närstående får en lagstadgad del av arvet, även om ett testamente skulle fördela arvet på annat sätt. Syftet är att ge ekonomisk trygghet till familjen och förhindra att arvlåtarens vilja helt åsidosätter de närståendes rättigheter.

Laglotten säkerställer att föräldrar inte kan undvika sitt ansvar genom att till exempel välja att inte föra vidare sin kvarlåtenskap.

Vilka är mina tvångsarvingar?

Dina tvångsarvingar är de personer som enligt lag har rätt till en del av ditt arv, oavsett vad som står i ett testamente. Enligt svensk arvsrätt är dina tvångsarvingar:

• Bröstarvingar: Dina biologiska och adopterade barn.
• Efterlevande make/maka: Detta gäller endast om ni är gifta.

• Om du varken har make/maka eller barn har du inga tvångsarvingar. 

Make eller maka

Din make/maka är din tvångsarvinge. Om du är gift och inte har barn kommer din make/maka att få hela tvångsarvet, vilket motsvarar 25 % av arvet efter dig.

Barn

Barn är också tvångsarvingar. Om du har barn men inte är gift, kommer dina barn att dela på hela laglotten. Laglotten uppgår alltid till totalt 25 %.

Om ett av dina barn har gått bort träder barnets egna barn (dina barnbarn) in som tvångsarvingar i barnets ställe. Detta regleras enligt lagen om arvsordning och arvsklasser.

Är gift och har barn

Om du har både make/maka och barn kommer de tillsammans att få 25 % av ditt arv som tvångsdel. Denna fördelas lika mellan din make/maka och dina barn enligt följande: 

• Din make/maka får 12,5 % av ditt arv.
• Dina barn skal dela på 12,5 % av ditt arv.

Oavsett hur många barn du har, ska barnen dela på sin andel av laglotten. Om du till exempel har 5 barn och är gift, får varje barn 12,5 % delat med 5 = 2,5 %. 

Särkullbarn

Särkullbarn är termen för barn utanför äktenskapet. Om du till exempel har en dotter från ett tidigare förhållande är hon ditt särkullbarn och därmed din bröstarvinge. Hon kommer dock inte att vara din makes eller makas bröstarvinge.

Det är enbart biologiska eller adopterade barn som har rätt till laglott. Biologiska och adopterade barn räknas som arvingar med lika villkor. 

Sambo

Samboende ärver inte varandra. Ni har inga arvsrättsliga relationer till varandra, oavsett om ni har bott tillsammans i många år eller har barn tillsammans. Det enda sättet sambor kan ärva efter varandra är genom att upprätta ett inbördes sambotestamente.

Hur stor är laglotten?

Laglotten är hälften av den arvslott som en arvinge normalt skulle ärva enligt lag. Det innebär att om du har barn, har de rätt till laglott, vilket är hälften av deras andel av arvet, oavsett om du har skrivit ett testamente.

Exempel – makar utan barn:

Simon och Sara är gifta. De har inga barn. Är ni gifta och en av er går bort så får den efterlevande ärva allt, förutsatt att ett testamentet inte gör gällande något annat. Simon och Sara har totalt 800 000 kr.

• I bodelningen får de 400 000 kr var.
• Sara ärver även resterande 400 000 kr med fri förfoganderätt.

Exempel - inte gift, med barn

I detta exempel har vi Björn, han är inte gift, men har två barn.

Björn har varit sambo med sin partner i 15 år och efterlämnar 400 000 kronor.

Björns två barn är bröstarvingar. De ska tillsammans få 25 % av de 400 000 kronorna att dela på. De får alltså 100 000 kronor som de ska dela. Det betyder att de var och en får 50 000 kronor. Björns sambo har ingen rätt till något enligt arvslagen.

Exempel – äkta makar med både gemensamma och särkullbarn 

Maria och Nils är gifta. De har 3 gemensamma barn och Nils har ett barn från ett tidigare förhållande, alltså ett särkullbarn. Nils går bort.

Som exempel kan vi utgå från att makarnas totala tillgångar, efter avdrag för skulder, uppgår till 800 000 kr.

• I bodelningen får de 400 000 kr var. 
• Nils 400 000 kr ska utgå i arv efter honom.
• Barnen ska dela lika på Nils del.
• De fyra barnen får alltså 100 000 kr var.
• Maria ärver de gemensamma barnens 300 000 kr med fri förfoganderätt. Särkullbarnet har rätt att få ut 100 000 kr på en gång.

Arv som man själv kan bestämma över

Det finns alltid en del av arvet som du själv kan disponera över. Då ska du skriva ett testamente och ange vad som gäller. Du kan själv bestämma om du vill donera till ett välgörande ändamål eller ge hela beloppet till ett av dina barn. Du kan bestämma enligt följande:

När du är gift och har barn 

En make kan genom ett testamente göra den efterlevande maken arvlös. Den enda begränsning som finns är den så kallade basbeloppsregeln.

Bröstarvingar har ett särskilt arvskydd eftersom de aldrig kan lämnas arvlösa.  Bröstarvingar har alltid rätt till deras laglott.  Laglotten är 50% av den arvslott som en arvinge normalt skulle ärva enligt lag. Det innebär att om du har barn, har de rätt till laglott, vilket är hälften av deras andel av arvet, oavsett om du har skrivit ett testamente.

Icke gift och utan barn

Så länge du inte har några bröstarvingar (barn, barnbarn och barnbarnsbarn) och är ogift är du fri att testamentera bort allt du äger till vem eller vilka du vill.

Göra arvlös eller begränsa arvet?

Det kan finnas olika skäl till varför man vill göra ett eller flera av sina barn arvlösa. Men det är endast möjligt att göra ett barn helt arvlöst om barnet själv avsäger sig arvet efter dig.

Om barnet inte vill ärva efter dig kan du be barnet att skriva under en arvsavsägelse. På så sätt kommer barnet aldrig att ärva efter dig.

Det finns inga andra sätt att göra ett barn arvlöst. Det är helt och hållet upp till barnet själv att fatta detta beslut.

Vi kan hjälpa dig att upprätta en arvsavsägelse.

Begränsa arv genom testamente

Du kan säkerställa att ett barn eller en make/maka inte får mer än sin rätt genom att upprätta ett testamente. Det måste framgå klart och tydligt att arvingen är begränsad till att endast få sin laglott och att maken/makan inte ska ärva efter dig. Begränsningen av beloppet ska också anges tydligt, liksom personens namn. Barnen kan inte lämnas arvslösa. En make eller maka kan genom ett testamente göra den efterlevande maken arvlös. Den enda begränsning som finns är den så kallade basbeloppsregeln som är innebär att efterlevande make eller maka alltid har rätt att få ut egendom till ett värde av fyra gånger prisbasbeloppet. 

Juridiskt kan du begränsa arvet på följande sätt i ett testamente:

• Min bröstarvinge (barn), Jens Jensen, ska endast motta sin vid varje tidpunkt gällande laglott och inget mer. Denna bestämmelse gäller i enlighet med den vid varje tidpunkt gällande arvsrätten.
• Min efterlevande make/maka ska ärva minst möjligt efter mig, alltså  fyra gånger prisbasbeloppet. 

Laglott och orubbat bo

Den efterlevande maken kan vänta med att betala ut laglotten till barnen genom att sitta i oskiftat bo. Makar med gemensamma barn kan själva välja om de vill sitta i oskiftat bo. Om barnen inte är gemensamma, är det barnen som bestämmer och måste skriva under ett samtycke till orubbat bo. Om de säger nej, måste de minst få ut sin laglott direkt.

Det kan finnas både för- och nackdelar med att sitta i oskiftat bo, så det är inte alltid den bästa lösningen. Ring eller skriv till oss, så hjälper vi er.

Vi är gifta och har särkullbarn

När ni är gifta och har barn från tidigare förhållanden är det era barn som bestämmer om ni får sitta i orubbat bo. Ni kan inte välja detta själva. Det innebär också att ni kan bli tvungna att betala ut arvet till barnen om de inte samtycker att den efterlevande ska sitta i orubbat bo.

Vi är inte gifta

Sambor har ingen arvsrätt efter varandra, eftersom de betraktas som två separata juridiska enheter. Därför kan samboende par inte heller sitta i orubbat bo efter varandra.

Som samboende måste ni alltid betala ut laglotten till barnen när en av er går bort. Detta gäller dock inte om ni har upprättat ett inbördes testamente och särkullbarnet har skrivit under ett samtycke till orubbat bo.

Ring eller skriv till oss, så hjälper vi er gärna

Det kan vara mycket att hålla reda på när du vill fördela arvet efter dig. Laglotten är ett av de viktiga områdena att fundera kring, och vi kan hjälpa dig med detta. Det är gratis att prata med oss.